Mardröm

I natt drömde jag en mardröm, vaknade klockan 10 och började gråta. Tänkte berätta den för er nu.

Drömen började med att jag blev kidnappat på något konstigt sätt och vi befann oss i en buss. Det var jag och ganska mycket med folk och jag tog hand om en lite kille på kanske 1 år som också blivit kidnappad. Våra kidnappare söv ner oss så att vi hamnade i någon koma under 1.5 år. När vi sedan vaknade upp från koman skulle de släppa oss. Då band de fast oss i våra stolar på bussen, den lilla killen fick ligga på min mage så jag gjorde allt jag kunde för att hålla kvar honom. En stol efter en sköt dom ut genom fönstret. När det var våran tur slängde de ut oss precis utanför netto i ullstämma. Väl ute började jag och lillen springa upp mot ullstämma, hans händer blödde och vi försökte torka bort blodet. Vi sprang upp till ett av husen där lillkillen bodde. Väl inne mötte vi hans familj och min mormor och morfar. Ingen verkade riktigt glad över att vi kom utan det kändes stelt. Min familj kom dit efter ett tag och jag blev kramad av dem. Fick sedan reda på att de varit ute och rest en massa utan mig och jag kände mig osaknad.

Tittade i min mobil och såg lite sms från folk som vad glada att jag var tillbaka. Gick sedan ut för att ringa Simon. Det var jättestelt i telefonen och han berättade för mig att han levt livet som singel och nu hittat något seriöst igen. Jag blev så ledsen samtidigt som jag förstod att han inte kunde vänta på mig i 1.5 år, ingen visst ju om vi ens skulle komma hem. Alla mina vänner var borta och jag visste inte var jag skulle ta vägen.

Uch, detta var en riktigt hemsk dröm! Kanske låter rätt tam men lovar er att den inte var det.